Jag öppnar mina ögon i natten

och möter samma djupa svärta

som när ögonlocken är stängda 

Där finner jag en mjuk vila

Samma mörker som i mitt djupa inre

Det skrämmer mig inte,

Där är jag hemma, där är jag van

Mörkret i det yttre skrämmer mig, däremot 

Där ute rämnar världen, som vi känner den,

och allt ställs på ända, igen

Klimatet 

Freden

Jämlikheten

Människors lika värde...

Jag ser den stora oron, på så många plan

Då vänder jag in i mörkret igen

Därinne ställer jag mina frågor

Därifrån måste jag navigera utåt

 

Vilka förmågor har jag?

Vilka tillgångar?

Vad behöver jag lära mig, och utveckla?

Vilka är vi som vill samma sak 

och hur jobbar vi framåt, gemensamt?

Hur skapar vi sammanhang 

där vi kan växa,

in i något nytt, något bättre, något hållbart?

När den stora världen förändras

är det upp till oss, små, att förhålla oss till det nya och skapa en annan verklighet 

Med början i det lilla 

Tillsammans