Fullmåneförundran


Plötsligt dyker hon upp i mitt fönster, 
just som jag tror jag kan somna om 

Fullmånen, i vinternatten 

Jag tittar upp mot ljuset
och fastnar i förundran 

Förundran över det klara skenet 
Förundran över styrkan  
Förundran över kraften 

En liten stund är hon bara min 

Inga molnslöjor ivägen
Ingen distraktion
Inget som stör vår stund 

Hon sköljer sitt ljus över min kropp
och jag låter mig laddas 

Jag blundar och blir ett med kraften,
innan molnen tar över och hon mattas av 

Men den lilla stunden 
med mäktigt ljus
var bara vår 

Och jag tog in den 
med hela mitt hjärta 

✨️🌕✨️

Kommentera här: