Oron 

På dagen kan jag medvetet 

försöka häva den 

På natten 

gräver den sig in i drömmen 

och gnager tills den tar sig igenom 

slöjan till vakenheten 

Då väcker den mig 

Sen ligger den och skaver under tankarna 

När jag finner den 

får den komma fram i omsorgens ljus

Accepteras och hanteras 

Men när sömnen åter döljer den

lever den sitt eget liv

Där jag är maktlös 

Tills jag vaknar igen 

Och allt börjar om